Lyssna på kroppen

Det är torsdag idag. Och just den här torsdagen så är jag i v.38+5 och har 8 dagar kvar till BF… Då kanske det var lite väl ambitiöst av mig att dra på mig värsta träningsstassen, proppa i  ipodlurarna med riktigt ösig musik och bege mig neråt Sats Landala för att köra ett styrkepass? Det visade sig snabbt vara så iaf. Trots stödbälte gjorde trycket neråt sin närvaro känd direkt och jag insåg fort att det nog inte var läge för en tur till gymmet. Det känns ungefär som att man har en boll mellan benen/i fiffi… Inte jättebekvämt utan snarare rätt obekvämt och rätt skum känsla. Ja just det ligger en bebis där som borrar ner sig djupare och djupare för varje dag, kanske DET som känns? 😉

Är jag bara här hemma är det rätt lugnt men så fort jag beger mig ut på promenad eller börjar aktivera mig mer (dvs göra mer än bara sitta/halvligga i soffan och glo på dåliga serier, baka eller laga mat) så är inte kroppen så nöjd längre. Utan den säger istället i princip till mig att gå hem igen. 😉

Så vad gör jag? LYSSNAR PÅ KROPPEN. Som jag gjort hela graviditeten. Och idag blev det därför “bara” en jättelugn och långsam promenad på ca 25 min här i Guldhedshoodsen, några drag i gummibandet när jag kom hem för att aktivera axlar, biceps + skulderblad samt några “hälsande hundar”, se nedan.

Hälsande hunden:

– stå på alla fyra med händerna under axlarna och knäna under höften
– spänn magen för att stabilisera
– sträck ut höger arm och vänster ben, sträva efter att få en rak linje från handen ner mot foten
– jobba kontrollerat ner igen
– upprepa, antingen genom att köra en sida i taget eller köra varannan.

GOOD ENOUGH! Och nu står en limpa bröd i ugnen och bakar till sig. 🙂

Mamma tyckte för övrigt att magen sjunkit rätt mycket nu på en vecka, vad tycker ni? Jag tycker mig nog också kunna se det och känslan är definitivt att han är lite längre ner och “rotar” med tanke på det allmänna ökade trycket neråt men även utifrån de härliga huggen som kommer då och då i fiffi… 😉 Det är ju ingen indikation på när allt kommer sätta igång men det är tecken på att allt går åt ätt håll (neråt) i alla fall och känns bra! 🙂