Igång igen

Då var vi igång igen. Jag med träningen och Victor med en ny utvecklingsfas. Jag kan börja med det roliga – träningen. 🙂

20121229-103316.jpg
Så här röd i ansiktet och glad var jag efter att jag kört en teamzumba med Benito i torsdags. Jag möttes av flera kända ansikten och kramar på Kungsgatan. Alla verkar glada att jag snart är tillbaka. Vilket så klart känns riktigt härligt!

Jag körde fem låtar den här gången, trappade alltså upp från klassen med Paula, och återigen så kändes det bra. Det jag dock inser är att när jag kör ja då KÖR jag. No holding back. 😉 Så det är nog bra att jag trappar upp och kör all min träning, speciellt knipövningar, här hemma varje dag. För när jag väl är igång finns knappt tid eller en tanke på det. Flåsmässigt tycker jag också att det helt klart kändes bättre men jag inser att de där första hela klasserna kommer vara skitjobbiga ändå. 😛 Efter klassen var jag härligt knallröd i ansiktet och bra mosig i knoppen o kroppen. Likaså igår och idag, trött i kroppen och lite småstel men inget ont. SKÖNT!!

Idag har jag sedan unnat mig en härliga balansstund. Rättare sagt Body Balance för Maria på Sats Landala. Ny tid och klass på schemat där som jag passar på att göra lite reklam för här. Bbe Lördagar 11.30 Sats Landala, Maria Ehrenborg fd Sjölander. Det var tredje gången jag körde 59:an idag och tredje gången gillt får man väl säga! Jag kunde koreografin bättre, vågade ta ut mig ytterligare lite till och fick en riktigt go träningsupplevelse. En kollega Kristin var på plats när jag kom och med inte mindre än fyra (!) barn, och erfarenhet av återhämtningar efter förlossningen av dessa, bad jag henne om lite hjälp. Vi kände efter hur status var på min magseparation… Och jag kan meddela att det kändes riktigt bra. Allt verkar dragit ihop sig igen. 🙂 Tack du underbara kropp! Vad du kan. <3 Jag känner mig nu både efter denna upptäckt och känslan generellt i kroppen efter klassen idag mycket säkrare inför att om två veckor hålla i min egen klass.

Lite inspiration för mig själv… Den här formen ska jag tillbaka till. (Det är fina och duktiga Lise som plåtat även den här bilden som gjorde vår gravidplåtning).

Den andra saken som är igång, som inte är lika rolig, är Victor. Igår var nog den jobbigaste dagen so far som förälder. Peters status på FB says it all: worst.day.of.parenting.ever. Victor är inne i sin tredje utvecklingsfas och var sjukt jobbig igår. Han ville ha underhållning hela tiden, bli buren, skrek högre än någonsin och sov knappt något på hela dagen. Vi var som ni förstår helt färdiga igår kväll.. 🙁 Man pallar liksom inte hur mycket som helst. Kl 22 fick vi han i säng iaf och natten har varit bra. Thank god!! Tydligen blir dessa faser intensivare för varje gång, och därmed jobbigare för både honom och oss.. Yej.. 😉 Jaja, ordnar sig! Bättre idag som tur är och faktiskt lite som förra fasen. Jag upplevde att Victors surhet peakade en dag och var sedan lite mildare några dagar till. Hoppas på det den här gången med!

Som tur är så är han lite charmig då och då också även dessa sura dagar och får man bara ett sådant här leende så är det mesta förlåtet. 😉

När jag sedan kör igång på riktigt igen (lite reklam för mina egna klasser ;-)):

Onsdagar Zumba Fitness® 18.30 Sats Kompassen från 9/1
Söndagar Body Balance™ 10.30 Sats Kungsgatan från 13/1F

Vickar även Paulas Zumba Fitness® fredagar kl 17 på Sats Frölunda v.2-7 dvs med start 11/1.

Välkomna på allihopa och är ni inte medlemmar på Sats maila mig så kan jag boka er som gäst! misssophie@live.se

Första passet

20121207-083053.jpg
Då var det avklarat. Första passet, 8 veckor efter förlossningen. 🙂 Om jag inte räknar bbe-kvartalen i lördags så klart..
Det blev iaf en härlig dans aerobic för duktiga Stina på Sats Kompassen. Och hur gick det? All in all bra. Men det kändes helt klart lite skumt.. Skumt för att jag höll igen (fuskade enligt mina mått ;-)) och lite skum känsla i bäckenet lite då o då.. Speciellt när man särade mer på benen tex i step touch. Jag har varit duktig med knipövningar och känner mig stark där nere men detta var liksom lite mer påfrestande än en promenad. Inte så jag fick ont eller läckte (charmigt ;-)) utan bara lite konstig känsla. Och mot slutet av klassen med ca 10 min kvar var det ändå den nedre delen av kroppen det kändes mest i. Trött i landryggen, trött i magen och lite “tryck” ner i buken. Inte alls konstigt och faktiskt skönt att känna för då vet jag tydligt var jag är svag och vad jag behöver bygga upp.

Det som var roligt och över förväntan var hjärnan och konditionen. Amningen verkar nämligen inte ha påverkat koordinationsförmågan (man är lite mindre alert nu för tiden om man säger så.. ;-)) och flåsmässigt kunde jag lätt ha tagit i mycket mer. Stans alla backar verkar gett resultat! 😉

Fokus framöver (övningar bör utföras varje kväll…)
– ryggresningar
– höftlyft
– benböj
– planka
– axlar! (kände svaghet i dom i lördags)
– stretcha bröst och rygg

Nästa vecka ska jag ge mig på zumba… 😉

Vinterkänga

Jag insåg idag när jag tittade ut att det kanske inte var gummistövlar som var det bästa köpet just nu (skickar tillbaka dom jag köpte på nelly) utan det jag behöver för att inte fastna inomhus resten av vintern är en rejäl vinterkänga. Lägligt nog hade Sportamore.se ett erbjudande på detta just idag som en del av deras julkalender. Dvs 20% på vinterkängor. Nedan har vi vinnarna! Vad tycker ni? 🙂

Visst är det fint med snö och kyla men jag blir alltid lika tagen på sängen och lite handfallen. Ha ha 🙂 Ja ja, ett par ordentliga skor så är man back on track igen men det blir kanske ingen power walk innan dess. 😉

Surfa gärna in på Sportamore.se – jag tycker de är en av de bästa sportkedjorna på nätet med snabb leverans och som ofta har attraktiva erbjudanden. Jag köpte tex joggingskor (som jag använt VÄL till promenader både som gravid och nu efteråt) med 500 kr rabatt därifrån i våras.

Vinterns klasser

Yes!!
20121123-160525.jpg
Så här glad är jag inte alltid när jag vilar med Victor. 😉 Men jag kollade precis min mail och det visar sig att jag inte bara kommer att få en Zumba på vinterschemat på Sats utan även en Body Balance! 🙂 Iom att vi öppnar på Torpavallen nu i januari så hoppades jag lite på en rokad av instruktörer och så blev det. Malin Öwrin fick lördagsbalancen där ute och jag fick därmed klassen på Kungsgatan på söndagar. 🙂

Så jan-mars (från v.2) så kan ni träna för mig följande dagar:
Zumba Fitness 18.30 Sats Kompassen
Body Balance 10.30 Sats Kungsgatan

Som upptrappning till dessa klasser tänker jag mig:
Promenad m vagnen varje dag (egna och de i slottskogen 2 ggr i veckan), knipövningar deluxe, stabiliserande övningar här hemma och efter efterkontrollen gå på några klasser och styrketräna. Får sedan när jag kör igång göra det lite försiktigt, lite som jag gjorde när jag var gravid. Undvika ytterlägena på balancen framförallt då man kan tydligen ha kvar relaxin i kroppen upp till 16 veckor efter förlossning (jag börjar köra 13 v efter). Nervöst? Hell yeah! 😉

BF + 2

Varsågoda! Veckans bild av kroppen (och en trött o sliten Fia ;-))

BF+ 2 veckor

Magen upplever jag har dragit ihop sig ytterligare. Dock känns den fortfarande rätt mjuk/svampig. Men visst börjar även midjan synas igen? 🙂

Från sidan

Några enstaka och korta promenader har det sedan bara blivit. Det var först igår som det kändes riktigt bra och jag kunde pina på i mitt vanliga, pre-grav, tempo. Sköönt! Får se om jag ska testa någon planka och några höftresningar framöver med.. Plus ev några rodd-drag med gummibandet, det känns nämligen i ryggen att man inte alltid sitter helt ergonomiskt och ammar eller bär på lillen. :-S

Återhämtningen

Tänkte att jag nu så här tio dagar efter förlossningen skulle ge er en uppdatering kring hur kroppen återhämtat sig.

Magen tyckte jag gick in rätt så fort, faktiskt bara någon dag efter förlossningen, även om den fortfarande är väldigt mjuk.

Så här såg den ut i torsdags (exakt en vecka efter att Victor fötts).

Bild framifrån.

Den mörka pigmentranden är fortfarande kvar och midjan är rätt obefintlig men imponerande tycker jag efter bara en vecka! Idag upplever jag att allt dragit ihop sig/tightat till sig ytterligare. Vi får se hur det ser ut på torsdag, tänker att jag ger er veckovisa uppdateringar.

Brösten är sjukt mycket större och mer spända än vanligt.. 🙂

Andra fysiska biverkningar som tex avslag, tryck mot svanskotan och ömheten down under har alla minskat jättemycket med. Vi var ute en sväng i torsdags och gjorde lite ärenden och då kände jag helt klart fortfarande av trycket neråt och att det påverkade hur jag rörde mig men igår sedan så gick en kort promenad med barnvagnen väldigt bra. Kommer bli en bra workout att gå med den tror jag minsann! 😉

Jag tar det fortfarande jättelugnt, är mest hemma och slappar (I am a milk machine ;-)) och fokuserar på att göra mina knipövningar så ofta jag bara kan. Tyckte för övrigt det gick fort att hitta dem igen, jätteskönt!

Planen framöver är att sluta äta en massa onödigt skit (godis och annan fika nästan varje dag sedan vi kommit hem ), unnar mig dock veckan ut för det är jag fan i mig värd ;-). Men sen ska jag försöka skippa det. Behöver ju snarare äta riktigt ordentligt nu för att få bästa möjliga energipåfyllnad. Fler och längre promenader får det sedan bli, lyssna efter hur kroppen känns och anpassa därefter.

Kram!

Min graviditet

Tänkte jag skulle passa på att summera min graviditet medan jag fortfarande har den rätt “färsk” i minnet. 🙂 Det är nog mest intressant för er mina vänner och läsare som är gravida nu eller som varit det men sharing is caring right? 😉 Varning för långt inlägg. 🙂

All in all så måste jag säga att jag har haft en riktigt bra och enligt barnmorskan väldigt “normal” graviditet. (Kul det här med vad som är normalt för det verkar nästan allt vara 😉 ) Ja ja, jag är iaf jätteglad för att jag sluppit jobbiga och vanliga biverkningar som till exempel halsbränna, högt blodtryck, förstoppning, järnbrist och undvikit samla på mig vatten i kroppen. Däremot har jag fått stå ut med:

  • En hel del luft –  dvs rapat mer än vanligt och fått rätt ont i magen av luft (ja jag menar gas) som fastnat. Rätt tufft vissa kvällar nu på slutet när det redan är rätt trångt i magen som det är. 🙁
  • Lindriga ligamentsmärtor -började redan runt v.15 men har kommit och gått lite då och då efter det. Jobbigast var i v.36 då jag t.o.m. ringde sjukvårdsupplysningen för att det drog så obehagligt vid sidan om magen, speciellt i samband med att jag kissat. Tydligen så drar sig lätt livmodern ihop sig direkt efter man kissat (alltså väldigt vanligt med sammandragning direkt efter som jag haft..) och förmodligen påverkade även det något stackars ligament eller en nerv som satt i kläm. Området kring naveln har jag även haft lite ont i och runt.
  • Illamående – mest kvällstid, och fram t.o.m. ca v.12 med ett litet bakslag även v.15
  • runt v.18 började märka att bröstvårtorna vuxit & blivit mörkare samt att magmuskler börjat sära på sig (buktade ut lite “roligt”)
  • Trötthet –  hade en svacka någonstans runt v.20/21 (dock slapp jag komatröttheten som är vanlig  i början). BM tyckte jag kanske skulle dra ner lite på tempot när den här tröttheten artade sig.. heltidsjobb/pendling till Borås + 3-4 klasser i veckan kanske var lite att ta i.. 😉
  • Flytningar – galore! Inte alls särskilt roliga och vid vissa tillfällen väldigt rikliga, speciellt nu mot slutet så man t.o.m. fått köpa lite tjockare trosskydd.
  • Humörsvängingar – faktiskt bara nu mot slutet och då i form av gråtattacker
  • Cravings –  äpplen (Pink Lady helst), tranbärsjuice/lingondricka och morötter och nu bara de sista veckorna lite mer onyttiga som godis och fikabröd.
  • Dålig sömn – sedan rätt tidigt i graviditeten fått gå upp och kissa fler gånger per natt men nu mot slutet vissa nätter med bara en timmes mellanrum.. sådär kul! Dock lärt mig somna om snabbt, en färdighet jag tror kommer komma till stor nytta. 😉

Jag kände inte tydliga fosterrörelser/sparkar förrän ca v.20 (dock små fladder innan), förmodligen för att jag har moderkakan i framvägg. Jag tyckte sedan själv att magen verkligen började synas runt v.20 men tittar jag på summeringen nedan av magens utveckling var det nog t.o.m. lite senare… 😉

Magen har enligt BM som vi träffade igår vuxit 1 cm mellan v.37 + 39 (mitt symfys-fundus mått) och det är vanligt. Går jag över kan jag de sista veckorna kanske räkna med 0.5 cm i veckan. Inte så mycket så det känns bra! Jag tycker inte magen ser större ut idag men däremot lite lägre. Också bra! 😉

Lill-killen har haft vänster sida av magen som favvohörn nästan hela graviditeten och har inte gillat när jag legat på höger sida (helt ok för att sova på vänster är att föredra som gravid). Måttet vid höfterna har ökat mer än jag trodde (märks verkligen på byxor, t.o.m. mammabyxor), jag upplever sedan att de kilona som inte är bebis/fostervatten/moderkaka mm som lagt på mig lagt sig i ansiktet, på armarna och på låren. Totalt har jag gått upp 10kg. Känns verkligen helt ok och faktiskt ungefär den vikten som både jag, min PT och min mamma uppskattat jag skulle hamna runt. De säger att man brås en hel del på hur ens mammas graviditet varit och mamma gick upp mellan 9 och 12 kg med oss alla tre.

Vad gäller träningen så körde jag egna klasser fram tills jag var i v.25 (Body Balance t.o.m v.22/23 och Zumba v.24/25). I takt med att jag drog ner på mina egna klasser satsade jag på egenträning som yoga och styrketräning. Bokade en tid med en PT på Sats för att få två program jag kunde körde som var speciellt anpassade till mig som gravid- att rekommendera! Jag körde sedan i snitt en yogaklass + två styrkepass fram t.o.m. v.38.  Sista styrkepasset blev 2 veckor innan BF, var på väg ut nu även förra veckan men det kändes bara inte bra/rätt i kroppen. Bara att lyssna (som jag gjort hela graviditeten). Jag har tyvärr inte kunnat promenera så mycket då jag lätt fått sammandragningar då och känt stort tryck neröver men nu försöker jag ändå röra på mig lite grand dock i typ snigelfart! 😉

De 2-3 sista veckorna har varit tuffast för mig. Allt har liksom blivit lite tyngre. Både väntan, som är skitdryg när den stora dagen är så nära, kvalitén på sömnen (passar på att vila på dagarna så jag känner mig ändå rätt ok och har som sagt förmåga att somna om rätt fort + kudde mellan knäna + under magen hjälper mycket!), trycket neråt har ökat avsevärt (känns att han borrar ner sig allt djupare och det hugger/sticker i underlivet) och som sagt får man leva med att man vissa dagar tokgråter för ingenting.

Tips på produkter och sajter:

har sedan levt i de här sportbehåarna/topparna från HM (tror de kan finnas kvar) som jag har i svart & gult:

Jag är otroligt glad och tacksam för att jag fått må så bra. Jag tror att jag påverkat en hel del själv genom att ta hand om mig själv med träning & bra kost men sedan är säkert en hel del genetisk. Sooo.. thanks mom! 😉 Jag är otroligt tacksam för alla fina ord jag även fått från alla. Nästan känt mig vackrare och mer “strålande” som gravid än icke-gravid. Tack söta! <3

Lyssna på kroppen

Det är torsdag idag. Och just den här torsdagen så är jag i v.38+5 och har 8 dagar kvar till BF… Då kanske det var lite väl ambitiöst av mig att dra på mig värsta träningsstassen, proppa i  ipodlurarna med riktigt ösig musik och bege mig neråt Sats Landala för att köra ett styrkepass? Det visade sig snabbt vara så iaf. Trots stödbälte gjorde trycket neråt sin närvaro känd direkt och jag insåg fort att det nog inte var läge för en tur till gymmet. Det känns ungefär som att man har en boll mellan benen/i fiffi… Inte jättebekvämt utan snarare rätt obekvämt och rätt skum känsla. Ja just det ligger en bebis där som borrar ner sig djupare och djupare för varje dag, kanske DET som känns? 😉

Är jag bara här hemma är det rätt lugnt men så fort jag beger mig ut på promenad eller börjar aktivera mig mer (dvs göra mer än bara sitta/halvligga i soffan och glo på dåliga serier, baka eller laga mat) så är inte kroppen så nöjd längre. Utan den säger istället i princip till mig att gå hem igen. 😉

Så vad gör jag? LYSSNAR PÅ KROPPEN. Som jag gjort hela graviditeten. Och idag blev det därför “bara” en jättelugn och långsam promenad på ca 25 min här i Guldhedshoodsen, några drag i gummibandet när jag kom hem för att aktivera axlar, biceps + skulderblad samt några “hälsande hundar”, se nedan.

Hälsande hunden:

– stå på alla fyra med händerna under axlarna och knäna under höften
– spänn magen för att stabilisera
– sträck ut höger arm och vänster ben, sträva efter att få en rak linje från handen ner mot foten
– jobba kontrollerat ner igen
– upprepa, antingen genom att köra en sida i taget eller köra varannan.

GOOD ENOUGH! Och nu står en limpa bröd i ugnen och bakar till sig. 🙂

Mamma tyckte för övrigt att magen sjunkit rätt mycket nu på en vecka, vad tycker ni? Jag tycker mig nog också kunna se det och känslan är definitivt att han är lite längre ner och “rotar” med tanke på det allmänna ökade trycket neråt men även utifrån de härliga huggen som kommer då och då i fiffi… 😉 Det är ju ingen indikation på när allt kommer sätta igång men det är tecken på att allt går åt ätt håll (neråt) i alla fall och känns bra! 🙂

Hmmm

Ja ni… Med 9 dagar kvar till BF måste jag nog ändå säga att man allt är lite trött. Usch, att vara uppe i princip en gång i timmen på natten (med undantag för tre sammanhängande timmars sömn som jag tror jag fick mellan 2.30 och 5.30 i morse…), ha en större & väldigt spänd mage + känna ett rejält ökat tryck neråt så  är man inte så jäkla käck längre. :-/

Inser för övrigt nu även att vi nog tagit korten på magen från “fel håll” hela tiden. Bebben har ju haft vänster som favvosida hela graviditeten så det är ju DÄR magen mest vuxit inte höger… Ja ja. 😉 Ovan bild från igår kväll – 38+3 (v.39).

Jag försöker fortfarande vara relativt social, var tex på föräldrarträff i måndags, hann med två fikor igår och har några luncher inbokade senare i veckan, men det märks att man börjar bli rätt nöjd med att vara gravid nu.. Körde ett bra styrkepass i fredags men är nu osäker om det blir några fler innan förlossningen. Det tar lite emot och känns liksom lite weird med det trycket som ökat rätt ordentligt neröver.. Men vi får se, tror ändå jag hade mått bra av det. Kommer det en bra & passande dag drar jag nog ner till Landala en sväng och lyfter lite till skrot. 🙂

Inställningen har sedan gått från att lite känna och tro att lilla killen nog kommer tidigt (var jag nu fick det ifrån? ;-)) till att jag nog kommer gå över tiden precis som de flesta andra förstföderskor. Lika bra och bättre det för att bli trevligt överraskad om väntan inte blir så lång.  Det är ändå inte jag som bestämmer så det är bara att ställa in sig på att han kommer när han kommer. Jag sysselsätter mig som sagt ändå med fikor, luncher, bakning, day time television och att ta igen förlorad sömn dagtid sittandes/halvliggandes i soffan. Ska även unna mig lite snusk litteratur tänkte jag i form av 50 nyanser av honom. 😛

LÄNGTAR rätt rejält efter vår lilla kille nu! <3

Sista veckorna

Idag är det exakt två veckor tills våra lilla kille är beräknad att anlända. Känslorna och tankarna är självklart många. Lika gärna som han kan bestämma sig för att komma innan så kan ha komma efter utsatt datum och det är en lite speciell sak att mentalt ställa in sig på. Ovissheten. Jag försöker bara fylla dagarna framöver, inte bara med massa aktiviteter utan även vila och mysiga lugna saker som bullbak och matlådelagning, och sen får han väl komma när han kommer. Inte så att jag kan påverka tyvärr. 😉 Jag har nu varit ledig tre veckor och de har verkligen gått jättefort så två till eller fler om det nu blir det ska nog gå bra! Vila vila vila som gäller och att njuta av egentiden som faktiskt inte kommer tillbaka på ett tag.

Magen den växer för fullt men jag upplever fortfarande inte att jag är jättestor. Dock känns det så klart och påverkar allmäntillståndet. Jag är tex uppe o kissar på natten med ca 2-timmars intervaller, det drar lite obehagligt mer både i mage och rygg när jag ligger ner i sängen och när jag ska förflytta mig. Vissa morgonar vaknar jag och känner att kvalitén på sömnen ändå varit ok men andra dagar är det sämre… men behöver jag så sover jag då en stund eller t.o.m. två på dagen. Sammandragningar har jag lite då och då med.

Jag är fortfarande rätt aktiv, fikar och lunchar, var tex på AW med gamla kollegor igår och har tagit någon shopping/ärendesväng på stan men jag märker att jag har en gräns på några timmar, sedan vill kroppen hem och lägga sig/sitta på soffan.  Gällande träningen så blev det förra veckan en yoga och ett styrkepass och den här veckan ser ut att bli likadan. Kände för övrigt i måndags att det nog var den sista yogan på ett tag. Magen har blivit lite för stor och det blir lite VÄL många alternativ till övningarna. Men jag är jättenöjd – kunde ändå köra till 2 veckor innan beräknad BF! Styrketräningen ska jag försöka köra så länge det bara går men jag är noga med att lyssna på kroppen och tar det verkligen lugnt. Bara skönt att röra på sig.

Tankarna och mitt fokus går nu mer och mer mot den stundande förlossningen  och bortsett från några små orosmoment (det är svårt att inte få när alla har något att säga/tycka om hur en förlossning och tiden efter kan se ut… ;-)) så är jag fortfarande väldigt positiv inställd och faktiskt rätt taggad. Jag tycker det ska bli skithäftigt att vara med om och FRAMFÖRALLT så är jag otroligt nyfiken på vår lilla kille! Hur är han? Hur ser han ut? Hur stor/lång kommer han vara? Toklängtar efter att få träffa den här lilla personen som knuffat och buffat runt i min kropp. <3